Även om bostadsprisernas utveckling dämpats något under det senaste året är marknadspriserna fortfarande höga. De senaste årens ökade bolån har genererat en hög skuldsättning i svenska hushåll. Generellt sett har svenskarnas inkomster inte utvecklats i samma takt som skulderna och de höga bostadspriserna är en anledning.
För att kunna köpa en ny bostad krävs det ett starkt kapital. Svenska löner ligger högre än många andra länder, men de räcker inte till för att köpa bostad. Någon form av bolån blir ett krav, vilket leder till att den ”onda” cirkeln fortgår med ökade bolån och höga marknadspriser.
Åtgärder och tilltag
Efter flera år av stigande priser på bostäder i både storstäder och på mindre orter har hushållens skulder också ökat. Under slutet av 2017 dämpades dock prisstigningen något, men bolånen håller sig fortsatt på en hög nivå. I jämförelse med andra länder ligger svenska hushåll faktiskt i topp när det gäller skulder så som bolån.
Situationen på den svenska bolånemarknaden har lett till att särskilda åtgärder tagits till med syftet att minska riskerna med hushållens höga skulder. Allt striktare amorteringskrav är ett exempel, vilket innebär att mindre medel blir möjligt att låna. Något som å andra sidan innebär att många hushåll inte kan köpa drömbostaden. Det är alltså pengarna som styr och framför allt då bolånets villkor. Som ett resultat av detta har nya tilltag presenteras från andra låneinstitut. Ett exempel är onlinetjänsten Lendify.se som erbjuder lägre ränta i takt med avbetalningen på lånet. Med nya smarta funktioner som till exempel Lendify Rewards samlar kunden poäng, vilka sedan kan bytas in mot lägre ränta. Den här typen av lån öppnar upp för en mer flexibel bolånemarknad. Hushållen har helt enkelt möjlighet att utvidga de ekonomiska ramarna med syftet att investera utan att riskera för mycket.
Glesbygd vs storstad
Ett annat dilemma när det gäller den svenska bostadsmarknaden är avbefolkningen från glesbygden och den ökade befolkningen i storstäderna. Storstockholm är idag en krismarknad när det gäller bostäder. Det byggs helt enkelt för lite utifrån den stora efterfrågan på bostäder som finns. Inom svensk politik har detta diskuterats frekvent under de senaste åren, dock utan några direkta resultat. Bostadsmarknaden är fortfarande en huvudvärk för Sverige som land och det krävs hållbara åtgärder som möter både de rådande och framtida behoven på rätt sätt.
På glesbygden och på mindre orter är bekymret inte avsaknaden av bostäder. Tvärtom är det befolkningen som inte är stor nog att fylla ut bostadsmarknaden. Det skapar ett stort glapp mellan glesbygd och tätorter i Sverige. I en liten by kan ett stort hus stå tomt samtidigt som familjer i Stockholm inte har råd att köpa rymliga hus.
Allt det här bottnar sig till mycket i de politiska prioriteringar som görs. Det är dock ändå viktigt att poängtera att hushållen bidrar till sitt eget skuldberg. Till en viss gräns är det rimligt möjligt för hushåll att planera sin ekonomi och prioritera rätt typ av utgifter. Att ta för givet att det är den traditionella banken som ger de bästa villkoren för att köpa drömhuset är inte lösningen. Idag gäller det att se utanför boxen. Moderna lösningar finns numer även inom ekonomin som på olika sätt kan bidra till ett starkare kapital, vilket kan öppna dörrar på en tuff bostadsmarknad.
